Back on track...

Så var det vardag igen. Jobb och dagis för hela slanten. Inte helt fel trots allt. Vi har ju varit lediga läääänge och haft det himla skönt.

Julen var flängig. Vill aldrig ha det så igen. Nästa år, med ny bebis vill jag sitta still och ta det lugnt med vår lilla familj. I år började vi med ett par dagar Ekengrensjul hos oss och hos Mor och Far. Johan & Co kom upp från Onsala och vi hade supermysiga dagar med barnen om än intensiva. Tomten var en given succé och paket öppnades i långa banor. Freja lös som en liten sol. På kvällen lekte mormor/farmor Inga kurragömma med barnbarnen och lyckan var fullständig.

På juldagen drog vi till Hudik för en andra julomgång. Rätt lugnt och lite förkylt. Hann med en skogstur med pulka och fika allihop, delade ut julklappar igen och hade det rätt gott. Hade egen övernattningslägenhet - lyx!

Till slut, efter alla familjebestyr landade vi i snövallarnas och isarnas land - Dalarna. En underbar vintervecka med mycket bus i snön, fika med vänner, kortspel på kvällarna, pussel, memory och bokläsning. Balsam för själen heter det visst. Freja åkte skidor för första gången. "Jättejolit Mamma!" Fast det var läskigt när det lutade lite. "Halt mamma, halt. Inte jolit."

När temperaturen sjönk från minus 12 till minus 24 efter en vecka packade vi och drog hem. Trodde vi... Bilen ville inte starta i kylan. Halva byn involverades under några isiga timmar kring vår bil. Till slut gick det. Sen skulle igenfrusna lås låsas och frusna dörrar fås på plats med kofot innan vi kunde lämna lugnet för stan. På vägen gick vår lyxiga förarstol i bilen sönder och en "parkeringsskada" upptäcktes. Nu är det dags att plåstra om vår bil ett tag. Särskilt eftersom vi nog vill sälja den snart.

Slutet gott, allting gott. Nu är vi tillbaka i civilisationen, lillasyster sparkar för fullt, mamman blir tjockare alldeles för fort, pappan har shoppat snygga kläder på rean och Freja kan själv - allting faktiskt... Ve den som försöker hjälpa till.